Så länge vi minns så finns de

Tänkte på morfar och Onkel i morse när jag såg steglitsen i fröautomaten. Minns att bröderna tyckte om den fågeln väldigt mycket. Det är en av mina favoriter också, det är vår för mig, skriver min kusin till mig från Gnestatrakten. Hennes morfar är min farfar, och Onkel kallade vi hans äldre bror som efter 25 år i Norge även han kom till Sverige.

Vi kusiner var små när vår morfar/farfar Otto hastigt dog. Tillsammans lägger vi nu lite pussel för att få koll på vår historia. Det är kanske så det fungerar, att man tillsammans minns och förstår och skapar en berättelse.

Onkel fanns kvar längre. Han var murare (vilket kommer att framgå av de danska breven). Han var otroligt smal och senig, med cigarren liksom fastvuxen i mungipan. Och han pratade, med cigarren i mun, en blandning av danska, norska och svenska som var helt obegriplig.

Vi barnbarn börjar själva komma upp i åren och så länge vi minns dem som funnits före oss så finns de liksom fortfarande.

Vad hade farfar och Onkel tänkt och tyckt om det som sker idag?

Rekordhög aktivitet bland svenska nationalsocialistiska och rasideologiska organisationer, visar Expos årsrapport. Demokratiminister Birgitta Ohlsson säger i SVD att hon tar rapporten på mycket stort allvar och att det som är en del av Europas mörka historia aldrig får bli en del av dess framtid.