Slut på samtidskonstprojektet Min farfar kom till Sverige

Det var då......

För ett drygt år sedan, i slutet på 2013, blev jag av Sveriges Konstföreningar inbjuden att under 2014 göra ett samtidskonstprojekt. Årets tema var politisk konst och projektet skulle resultera i åtminstone en utställning i Örebro under Konstens vecka, vecka 40.
Nu har år 2014 förrunnit och vi är långt på väg in i nästa år. Det är dags att i stort sett avsluta bloggen och samarbeten och tacka för allt roligt, intressant och givande som varit.

Utställningen Min farfar kom till Sverige kommer att fortsätta runt i Örebro län i samarbete med Konstfrämjandet Bergslagen. Utställningen erbjuds skolor, bibliotek, kyrkor m fl tillsammans med konstpedagogik.

År 1959 och Otto har svenskt Idkort från Posten

Det är dags att summera, och för det måste jag backa tillbaka till början av 2014. Då beslöt jag att göra ett samtidskonstprojekt om en av vår tids stora frågor, nämligen migration.
I vår dagar är fler människor på flykt än någonsin tidigare. Krig, terror, våldtäkter och nöd driver människor att lämna sitt land, sin kultur och sin familj, en process som är väl så svår och smärtsam.
Själv hade jag just avslutat arbetet med att översätta de ärvda breven skrivna till min farfar Otto när han lämnade sitt land och sin familj. Året var då 1914, alltså precis 100 år tidigare. I breven kunde jag läsa om Otto i det nya landet och om familjen därhemma. Även Otto sökte sig ett bättre liv. Och på många sätt liknar hans historia också dagens invandrares. Han kom då att vara med och bygga det här landet precis som dagens invandrare gör idag. Ottos historia, blev en brygga in i dagens Sverige. Den historian var min och den ville jag använda i projektet.

Presskonferens på Tegelbruket med gymnasieelever, Sensus och konstnär

För att nå ut skulle jag samarbeta med organisationer och människor i Örebro län. Och för att nå ut behövde jag också finnas på nätet. Tidigt mötte jag två gymnasielärare som ville engagera sina elever; en från Karolinska skolan och en från Risbergska skolan. De unga och blivande studenterna skulle skriva på bloggen ur olika perspektiv; sina egna liv eller imaginära resor. Eleverna blev viktiga samarbetspartners och också roliga att möta. Några av dem var senare med och gjorde presskonferens och radiointervju. –Det är första gången som en skoluppgift har känts på riktigt, kommenterade en gymnasieelev sin medverkan. Den kommentaren har kommit att betyda mycket för mig och för projektet.

Bio Roxy, platsen för film och debatt

Föreläsningar, film, debatt och utställning var tänkta att nå även mer vuxna länsbor. Det blev möjligt genom samverkan med Sensus, Nerikes Allehanda, Örebro läns museum, Örebro Konsthall, ABF, Bio Roxy, Konstfrämjandet Bergslagen, Nikolaikyrkan, ÖBO, Örebro konstskola, Teijlers, Stadsbiblioteket i Örebro, Tegelbruket och Migrationsverket, vänner, grannar m fl. Örebro läns landsting (numer Region Örebro), Adolf Lindgrens stiftelse och Örebro kommun sponsrade projektet.
Föreläsningen om hur och varför nazisterna stal Europas konst av och med Anders Rydell ligger fortfarande på Sensus hemsida.

Utställningen gjordes av Sara Mirzajanzadeh och blev ett collage av brev, texter och foton om Otto. Ingår gör även en världskarta där besökare får fundera på till vilket land de flyr om kriget kommer till Norden. Utställningen hade vernissage mitt bland shoppande människor i Hållstugan i Örebro 27 september. Den invigdes av Marie-Louise Forsberg- Fransson. Under nio dagar vaktades utställningen av hjälpsamma vänner.
Därefter har utställningen varit på Karlskoga lasarett, inlett Mänskliga rättigheterveckan på Stadsbiblioteket tillsammans med elever, fortsatt till Tegelbruket och så vidare till Formens hus Hällefors.

Släkten följa släktens gång

Nu avslutas bloggen och därmed också projektet. Bara utställning och konstpedagogik lever kvar. Ottos brev är publicerade, elevernas brev likaså, många inlägg med fakta och kunskaper om migration ligger inne på bloggen. Mer än 17 000 besökare har varit inne och läst hittills. Inte lika många, men många länsbor, giss-ningsvis ett par tusen, har sett utställningen.
Kanske vid något enstaka tillfälle i framtiden kommer det att komma till något nytt inlägg eller något viktigt brev. Annars är det bara att säga tack till er alla som varit med och bidragit på det ena eller andra sättet; skrivit, läst, tänkt, vaktat, stöttat, transporterat, föreläst, debatterat, invigningstalat m m.
Våren är här, migrationen fortgår och kommer alltid att vara ett fenomen på vår jord. Jag har berättat en del av min släkts historia och en del av Sveriges historia. Sverige är ett rikt och bra land för människor att leva i. Låt det fortsätta att vara så.
Tack skall ni ha – det har varit roligt att göra projektet och få samverka med er alla!

En planka räddade livet på Shukrulla

Många barn som flyr till Sverige riskerar sina liv på vägen, rapporterar Rädda Barnens tidning Barn. Shukrullah Haidiri, 16 år, från Afghanistan var nära att drunkna i havet mellan Turkiet och Grekland. Shukrullah vill inte gärna minnas Afghanistan. -Det är för jobbigt att tänka på, säger han. Hans längtan efter ett liv utan krig och fattigdom var starkare än rädslan.

Resan började med bil mitt i natten, sedan till fots över bergen och in i Iran. Därefter landvägen till Turkiet, båt till Grekland och så slutligen bil genom Europa och till Sverige. Shukrullahs morbror var med på resan till Turkiet då de tvangs skiljas åt.


På havet mellan Turkiet och Grekland sjönk båten. -Jag kunde inte simma då, berättar Shukrulla. Men han fick tag i en träplanka. Efter sju månaders flykt kom, då fjortonåriga, Shukrulla till Malmö. Han blev placerad som ensamkommande flyktingbarn i Hällefors.

För Shukrulla var det skönt att komma fram till trygghet, men också svårt att tänka på livet där hemma. Det som höll honom uppe var att få spela fotboll igen. Fotbollen är Shukrullas liv och han har nu börjat på fotbollsgymnasium i Eskilstuna.

Nyanländas etablering ska reformeras

Regeringen kommer nu med åtgärder i fyra punkter för att förbättra nyanländas etablering på arbetsmarknaden och i samhället.

Det som sker i vår omvärld berör oss alla, skriver Stefan Löfven, Åsa Romson, Gustav Fridolin och Ylva Johansson i DN. 50 milj människor flyr idag i desperation från krig, tortyr, förtryck, övergrepp och våldtäkt.

Sverige har en reglerad invandring och asyllagstiftning utifrån internationella konventioner och EU-rätt.

Några få länder i EU tar emot de flesta flyende. Sverige kommer nu att verka för att fler länder tar sitt ansvar och att fler lagliga vägar för att söka asyl öppnas.

Om mottagandet sköts väl kan nyanlända vara en möjlighet. I Sverige finns en oro för att den demografiska snedfördelningen, där allt färre yngre skall försörja och vårda alltfler äldre. Många av dem som nu kommer är i en yrkesaktiv ålder och många har högskoleutbildning och yrkeserfarenheter. Ett ökat antal nyanlända bidrar till att bättre hantera denna vår stora utmaning i framtiden.

De fyra punkterna för förbättrad etablering av nyanlända är förkortat:
1.Bättre utbildning i svenska och effektivare valideringsprocess av utbildning samt aktiva åtgärder mot diskriminering och fler bostäder.
2. Kommuner ges stöd för att ge nyanlända barn och ungdomar en bra utbildning.
3. Alla kommuner ska bidra, men också ges bättre planerings-förutsättningar.
4. Det civila samhället med föreningar och folkrörelser ges stöd för att medverka till ett gott flyktingmottagande.

Vi genomför nu väl underbyggda reformer så att de som kommer hit får använda sin kompetens. Gemensamt ska vi utveckla vårt land, avslutar de fyra artikelförfattarna.

Ökad hotbild mot judar i Sverige

Efter terrordåden i Paris har ett flertal hot riktats mot judiska församlingen i Stockholm. Vi har tagit emot bombhot och hot per mejl, berättar Lena Posner Körösi för Aftonbladet.
Lena Posner Körösi är ordf för judiska församlingen och anser att hotbilden ökat under en tioårsperiod.

Enligt Stockholmspolisen finns nu en förstärkt tillsyn i Stockholm av ett tiotal objekt och med en koppling till det som skett i Paris.








FN:s Mänskliga Rättigheter artikel II
Var och en är berättigad till alla de rättigheter och friheter som uttalas i denna förklaring utan åtskillnad av något slag, såsom på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt.

Utvidga begreppet solidaritet utanför nationsgränsen

Med våra ord och handlingar gör vi avtryck i framtiden

”De tigger inte, säger jag, de människor som ber oss om pengar kräver en omfördelning av resurser. De kräver att vi utvidgar begreppet solidaritet utanför nationsgränsen och att vi tar de mänskliga rättigheter vi skrivit under på allvar. Om några är kriminella är det vi.”

Ovanstående citat är hämtat ur krönikan Stina Oscarson skrev i Dagens Nyheter 7 januari 2014.

Här föds idéerna till attentat mot moskéer och synagogor

Bild och Copy Right Ludwig Riml

På 1930-talet fick judarna skulden för Tysklands problem. På 1990-talet anklagades muslimerna på Balkan.
I Sverige vänds hat och hot mot invandrade människor. Grupper ställs mot varandra när arbetslöshet, bristande omsorg och sjukvård debatteras. Hoten och våldet mot dessa ökar. Attentat och hot mot religionsfriheten i Sverige är ett hot mot vår demokrati, vårt land och vår välfärd.




Demokratins allra djupaste värdegrund är att alla medborgare är lika mycket värda. Men för rasister räcker inte ett medborgarskap för att inkluderas. SD är skickliga på att använda demokratins begrepp i sina resonemang och förändra deras innehåll, och med sina budskap ta större plats än 13% i offentligheten. Minns att även Adolf Hitler var en demokratiskt vald ledare i en västeuropeisk demokrati.

Alla människor är lika värda och har samma rättigheter

Att alla människor är lika värda och har samma rättigheter slog Förenta Nationernas generalförsamling fast och antog redan 1948 som en allmän förklaring kallad de mänskliga rättigheterna. 

Förklaringen definierar vilka de grundläggande mänskliga rättigheterna är. Det finns 30 st artiklar som tillsammans definierar de mänskliga rättigheterna.  

Sverige är part till Europeiska konventionen som skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, vilka införlivades i svensk lag år 1995.

Ansvaret för att de mänskliga rättigheterna inte kränks vilar på regeringen och på all statlig och kommunal verksamhet.
Även andra aktörer bidrar till arbetet med att främja och skydda de mänskliga rättigheterna i Sverige.

Artikel 1

Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.

Asyl och uppehållstillstånd

Rätten att söka asyl för flyktingar med välgrundade skäl finns inskriven FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, i svensk lag samt i  EU:s regler.

Asyl betyder att den som är förföljd får skydd och fristad i ett annat land.

När man beviljats permanent uppehållstillstånd har man rätt att bo, arbeta och leva i Sverige på samma villkor som alla andra.

Det borde vara så att samtliga kommuner tar ansvar för dem som beviljats uppehållstillstånd. Så är det inte idag. Vissa kommuner tar stort ansvar. Andra inget alls.

Det borde också vara så att alla länder i EU tar sitt ansvar för människor i nöd och inte bara ett fåtal. Vissa länder tar emot ett mycket stort antal människor i nöd. Andra inga alls.

År 2013 sökte 54 259 personer asyl i Sverige. Av dessa var 3 852 ensamkommande barn (under 18 år utan medföljande vårdnadshavare).

Under 2014 väntas 6 500 ensamkommande barn söka asyl. Hittills i år är det en ökning med 70% jämfört med samma tid förra året. De allra flesta av dessa, drygt 80%, är pojkar från Afganistan och Eritrea. 71% har fått uppehållstillstånd. 

OBS! Läs om vernissagen 27/9 kl 13.00 i Hållstugan

Var tredje person en invandrare någonstans i världen

Migration är en av de viktigaste frågorna idag, säger FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon till SvD när han nyss besökte Sverige.
Idag är mer än var tredje människa invandrare någonstans i världen. Det sammantaget med globaliseringen gör att det påverkar oss alla. Generalsekreteraren ser migration som en möjlighet, men är oroas över hur invandrare behandlas. Deras mänskliga rättigheter måste respekteras och inte diskrimineras. Det skall vara rättvisa löner och arbetsförhållanden. Tvärtemot främlingsfientlig retorik så tar inte invandrare jobben ifrån oss, utan skapar nya möjligheter.
Något annat Ban känner starkt för är förlusterna i människoliv för migranter till havs, vilket han menar är helt oacceptabelt. Det måste till säkra och organiserade kanaler för människors migration. Det skall vara en hoppfull resa och inte ett livsfarlig risk.

En svart kub med mänskliga rättigheter

Det saknas kunskap om FN:s mänskliga rättigheter bland elever i Sverige. Detta trots att dessa står inskrivna både i skollagen och i läroplanerna. Om man inte vet om vilka rättigheter man har, då vet man inte heller när ens rättigheter kränks, eller när man kränker andras. Det vill projektet ”Varje människa gör skillnad” ändra på.
Skolklasser runt om i Sverige har fått uppdraget av Raoul Wallenberg Academy att iscensätta var sin mänsklig rättighet enligt FN´s artiklar i en stor svart kub. Uppdraget genomförs med texter, bild, film, teater eller installationer. Samtliga 30 kuber ställs ut i Stockholm på Raoul Wallenbergs dag 27 augusti 2014.
Mitt i Örebro står därför en svart kub på Stortorget i vilken elever på Karolinska Skolan arbetat med artikel nr 18 av 30 st.

Artikel 18: Var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att byta religion och trosuppfattning och att, ensam eller i gemenskap med andra, offentligen eller enskilt, utöva sin religion eller trosuppfattning genom undervisning, andaktsutövning, gudstjänst och religiösa sedvänjor.

Kuben är öppen och bemannad främst förmiddagar och runt lunch fram till 16 maj. Passa på att besöka och ta del av det gedigna arbetet eleverna gjort och här presenterar. På bilden Hanna Lindstedt årskurs 2 och läraren Evagelia Ilias

Skådespelaren Tomas Norström har ägnat mycket tid åt att fundera över vem som är rasist och varför vissa hatar invandrare. Tomas kommer från Södertälje som blivit mångkulturellt genom år av invandring med finländare, jugoslaver, chilenare, assyrier, syrianer och nu med flyktingar från Syrien. Det är för honom positivt, men samtidigt en drivkraft att samtala om det växande hatet.
I pjäsen ”Jag heter Mikael” vill han möta människor som ger invandrare skulden för allt det onda. Och också ge svar på varför Sverigedemokraterna växt sig in i Riksdagen. Tomas teori är att vi alla har behov av att vara i sammanhang och bli sedda. Därför lockas en del av extrema grupper som ger enkla svar till deras utanförskap. De som känner sig utanför dras till idén om att allt var bättre förr, innan invandrarna. Att avfärda allt som Jimmie Åkesson säger motverkar sitt syfte, menar Tomas i en artikel i DN 
Vi kanske alla lite till mans borde ägna tid åt att reflektera över oss själva och hur vi tänker och agerar i våra liv.