SD vill glömma sitt förflutna och istället tillgängliggöra väljare för att få plats i eliten

När SD i våras blev invald i EU och sökte sig till likasinnade för att bilda grupp krävde Storbritaniens Nigel Farrage en skriftlig avbön vad gällde SD:s samarbete med Le Pen. T o m för dem var SD:s tidigare samröre med Le Pen belastande.

Inför valet 1998 då Åkesson och Söder deltog i SD:s inre krets tog partiet emot sponsring från Le Pens Nationella Fronten. Det var en tid då SD bl a förordade dödsstraff samt att kasta ut invandrare. Redan då var Le Pen känd för rasistiska uttalanden om judar och muslimer och förnekande av förintelsen. Det var inte bara ekonomiskt som SD fick hjälp av Le Pen, utan även strategiskt har Le Pen haft stort inflytande.

Maja Hagerman skriver om detta i DN   och om Jimmie Åkessons önskan att i första hand tillskansa sig makt genom att ”tillgängliggöra väljare” snarare än att skapa en politik för Sverige.

Erik Wijk skriver i en tidigare artikel i DN  om SD:s ledare att denne är en extremt högavlönad akademiker som utnyttjar människors frustration för att själv ta sig till toppen. Åkesson har en årslön på 1,1 milj och är utbildad på Lunds universitet vilket starkt avviker från bilden han vill ge sina väljare av sig själv som vanlig.
I Åkessons bok om sig själv växer bilden av honom som bedårad av makt fram och att valet av parti var en slump som mer handlar om ett sätt att synas än inriktning av politik. Det framkommer att han vill bli en del av etablissemanget och få sin rättmätiga plats i eliten.