"Give them Hell"

Efter valet i höstas och i kölvattnet med budgetprocessen uppmanade Jimmie Åkesson sin partisekreterare att störa den nya och folkvalda regeringen med orden ”Give them Hell”. Det berättade SD:s partiordförande småmysigt i TV-soffan härom kvällen.

Strategin har annars varit att rensa bort det som skrämmer väljarna  och sminka över det fulaste samt avpolletera dem som inte kan hålla inne med sina unkna åsikter. SD har strukit nationalismen i partiprogrammet och kommit med populistiska löften bl a till pensionärer.

Främlingsfientligheten har förpackats i nolltolerans och socialkonservatism för att gå hem. Men så kommer en fraktion ur SD:s ungdomsförbund och vägrar ställa in sig i det välkammade ledet. Istället höjs röster för en mycket mer hårdför nationalistlinje.
Vad som är sämst för Sverige och vad det innebär för oss som lever här står skrivet i stjärnorna.
Givet hem hell!

”Folk är så himla artiga här!”

Världen krymper med dagens kommunikationer och teknik. Det har gjort det möjligt för Frida att pröva på att studera i Kina. Frida vill bli journalist, men upplever att just den yrkesgruppen inte har det lätt i Kina.
Om detta och om hur artiga kineserna är och om den goda och riktiga kinamaten, skriver Frida i ett riktigt pappersbrev till sin syster.
Avsaknaden av Facebook och Twitter i landet där hon befinner sig har också gjort att det sedan urminnes tider så vanliga brevet
kommit till heders igen.

Läs brev 66 på Läsarbrev

Erkännande av folkmordet på romer diskuteras i EU

Den 2 augusti 1944 mördades samtliga romer som fanns i koncentrationslägret Auschwitz. Nu vill den svenska EU-parla-mentarikern Soraya Post göra den dagen till en minnesdag.
Romerna glöms ofta när befrielsen av koncentrationslägret Auschwitz firas 27 januari. Därför har Soraya Post tagit initiativ till en resolution om att inrätta en särskild minnesdag för att hedra de romer som mördades under Förintelsen.

Thomas Hammarberg, tidigare kommissionär för mänskliga rättigheter var inbjuden till parlamentet. Han har på uppdrag kartlagt diskrimineringen av romer i dagens Europa och menar att det krävs en historisk kunskap för att komma åt det som sker idag. –Antiziganismen bygger på en hel föreställningsvärld och grundas på fördomar om romer, säger han till DN. Det är dessa fördomar som ligger bakom att Europas största minoritet har diskriminerats, förslavats och jagats från land till land under sekler.

I parlamentet finns ett brett stöd för förslaget till minnesdag. Dock anser SD:s EU-parlamentariker Kristina Winberg att förslaget är onödigt.

"Det är en helt annan kultur här nere"

Kanske har vår unga brevskrivare varit spanjor i ett tidigare liv. I alla fall gissar hon själv att så är fallet för det känns som hon nu verkligen är på rätt plats i livet nu.
Flytten blev med andra ord inte det misslyckande som hon fruktat och trott utan dess motsats.
Kanske säger det oss något om att våga ta klivet till förändring i livet.

Läs brev nr 65 på Läsarbrev

Konsten är en motkraft mot unkna tankar och idéer

Bild och Copy Right Åse Hansen

På Fotografiska i Stockholm höjs beredskapen. Museet visar Andres Serrano som skrivit in sig i konsthistorien med verket Piss Christ. När Serranos bilder visades för 8 år sedan på Kulturen i Lund angreps bilderna med våld. På flygblad stod ”mot dekadens och för en sundare kultur”. En lokal politiker, numer andre vice talman, satt då i kulturnämnden och uttryckte förståelse för aktionen.

I Syrien och i Irak krossar en terrororganisation oskattbara kulturskatter med släggor. I vissa fall säljs kulturföremål för att finansiera terror och brott
I nazityskland hade kulturpolitiken mycket stor betydelse. För nazisterna handlade det om den nya rena människan. Den konst som visade något annat var urartad. Den urartade konsten samlades in och förstördes i mängd och ibland såldes den för att finansiera krig.

Konstförstörelse är ett sätt att ta makten, splittra och söndra mellan grupper av människor och folk och skapa död och terror. Därför bör vi andra se, prata och uppleva konst också som en demonstration och motkraft

Ungdomskulturen här skiljer sig på ett positivt sätt

Moses har, efter familjesemestern till Italien, återvänt till Verona för att arbeta. Han har, nu efter språkstudierna, fått arbete som servitör på en restaurang.
Lönen är väl inte något att skryta med, men maten kompenserar. Och det gör även umgänget med den sydeuropeiska utekulturen och frånvaron av det här hemma så frekventa mobilandet, berättar Moses i brevet hem till sin pappa.

Läs brev nr 64 på Läsarbrev

Fler oroar sig för rasister än för invandrare

Drygt sex av tio svenskar tycker, enligt en mätning från DN/Ipsos, att invandring är bra för Sverige. Arbetskraften stärker Sveriges ekonomi, mångfald berikar och är ett sätt för oss att visa solidaritet, tycker många.

Nästan lika många tycker dock att integrationen fungerar dåligt. Kritiken gäller segregation och utanförskap, problem med bostäder, jobb och utbildning.

Samtidigt känner hela 77 procent känner sig oroliga för ökad främlingsfientlighet.
Siffrorna är en tankeställare för våra beslutsfattare. Såväl regering som allianspartier arbetar nu med nya förslag för bättre integration.

Jag saknar naturen i Sverige

Det finns inte årstider på samma sätt som i Sverige, skriver Tim från Grekland. Tim arbetar som bartender i ett grekiskt sommar-paradis. Men just nu är det inte turistsäsong och då kommer känslan av hopplöshet. Svårigheterna med språket, gör att upplevelsen av utanförskap förstärks längtan hem växer.

Läs brev nr 63 på Läsarbrev

Vi är bra på att ta emot människor i nöd

Samtliga kommunstyrelse-ordförande i landet har tillfrågats, av tidningen DS, om hur de ser på sitt mottagande av flyktingar och invandrare. En stor majoritet, 79%, har svarat att de klarar uppgiften med en god kvalitet.

Politiker från S, M och C menar att det svåra läget i omvärlden gör att ett rikt land som Sverige ska kunna stå för generositet och öppenhet. Dock tar S- och C-styrda kommuner emot nästan dubbelt så många flyktingar med uppehållstillstånd som de M-styrda.

Svaren i enkäten pekar på behovet av en jämnare fördelning både mellan EU-länder och mellan svenska kommuner. Var femte ks-ordförande, av vilka några har ett  mycket stort mottagande i sina respektive kommuner, anser att den egna kommunen inte klarar mottagandet. Här handlar det om problem med bostäder, utbildning och jobb.

Ett land där det är lagligt att hata, men olagligt att älska

-Jag upplevde för första gången något som jag inte trodde var menat för mig, skriver Simon.
Simon möter kärleken och det gör han i det stora landet Ryssland. Men Simon möter inte bara kärlek utan också dess motsats. Och om det handlar hans brev.

Så här efteråt funderar Simon om det hade varit bättre om han alls tagit sig utanför vårt lands gränser. Om det som skedde då inte hade hänt?

Läs brev nr 62 på Läsarbrev

Global uppvärmning driver människor på flykt

-Flyktingströmmarna från krigets Syrien överträffar det mesta som inträffat i världs-historien, skriver vetenskaps-journalisten Karin Bojs i DN. I länderna runtomkring räknas idag flyktingarna i miljoner. Även Sverige påverkas.

Flera vetenskapliga studier har studerat samband mellan klimatförändringar och mänskliga konflikter. I veckan publicerades ännu en i tidskriften PNAS. Slutsatserna i studien oroar. Vintern -06/07 och tre år framåt var en ovanligt svår torrperiod i Syrien. Regimen tog bort dieselsubventioner. Stora skaror jordbrukare blev utblottade och tog sig från landsbygden till städerna. Städerna svällde över. Missnöjet grodde.

Om världens utsläpp av växthusgaser fortsätter, fortsätter även den globala uppvärmningen, är slutsatsen i studien. Om detta sker har vi bara sett början på torrkatastrofer runt östra Medelhavet.
Värt att minnas är att även Karl Oskar och Kristina efter flera år av missväxt beslöt lämna sitt land för att söka sig en framtid och ett bättre liv för sig och sina barn.

Det är lärorikt att jämföra våra kulturer!

Dubai är första stoppet på Tiffanys jordenruntresa. Hon låter sig bedåras av den fantastiska miljön och av shoppingen.
Men Tiffany får också uppleva för henne mindre tilltalande sidor av kulturen. Det handlar bl a om hur man klär sig som kvinna och vilka platser som är tillåtna. Men klokt konstaterar vår unga resenär att hon som gäst i landet inte är den som klankar ner på en kulturen.

Läs brev nr 61 på Läsarbrev

Ett kvinnligt attribut med politisk kraft

Året var 1985 och ett nazistiskt parti skulle demonstrera i Växjö. På väg till demonstrationen fångar DN:s fotograf Hans Runesson kvinnan som med sin handväska ”angriper” demonstranterna.
Kvinnan visade sig vara polskfödd och hennes mamma hade suttit i koncen-trationsläger. Bilden har blivit närmast ikonisk. Den fick genast stor spridning och blev också årets bild samma år.

Konstnären Susanna Arwin har länge arbetat med projekt om den svenska tanten. Tidigare i år diskuterade Växjös kultur- och fritidsnämnd att uppföra en av hennes skulpturer; kvinnan med väskan. Beslutet blev dock ett nej, både med hänsyn till den avfotograferade kvinnans familj samt att skulpturen skulle kunna uppfattas som våldsbejakande.
Konstnären menar dock att en tant med en handväska är våldets raka motsats.

Har varit på jobbintervju idag

I en för, oss svenskar, avlägsen del av Europa söker Fanny arbete. Men i en globaliserad värld finns det även skandinaviska företag där. Och tur är väl det för Fanny har glömt det mesta av spanskan hon lärt i skolan. 

Kanske precis som de människor som kommer hit och försöker ta sig fram på knagglig svenska gör vi svenskar sammaledes när vi är långt hemifrån. Att det känns bra att vara just långt borta, kanske från krav och annat, bekräftas i Fannys brev. 

Läs brev nr 60 på Läsarbrev

En planka räddade livet på Shukrulla

Många barn som flyr till Sverige riskerar sina liv på vägen, rapporterar Rädda Barnens tidning Barn. Shukrullah Haidiri, 16 år, från Afghanistan var nära att drunkna i havet mellan Turkiet och Grekland. Shukrullah vill inte gärna minnas Afghanistan. -Det är för jobbigt att tänka på, säger han. Hans längtan efter ett liv utan krig och fattigdom var starkare än rädslan.

Resan började med bil mitt i natten, sedan till fots över bergen och in i Iran. Därefter landvägen till Turkiet, båt till Grekland och så slutligen bil genom Europa och till Sverige. Shukrullahs morbror var med på resan till Turkiet då de tvangs skiljas åt.


På havet mellan Turkiet och Grekland sjönk båten. -Jag kunde inte simma då, berättar Shukrulla. Men han fick tag i en träplanka. Efter sju månaders flykt kom, då fjortonåriga, Shukrulla till Malmö. Han blev placerad som ensamkommande flyktingbarn i Hällefors.

För Shukrulla var det skönt att komma fram till trygghet, men också svårt att tänka på livet där hemma. Det som höll honom uppe var att få spela fotboll igen. Fotbollen är Shukrullas liv och han har nu börjat på fotbollsgymnasium i Eskilstuna.

På vägen hem går jag förbi en moské, en kyrka och ett tempel

Foto och Copy Right Ludwig Riml

Det är kulturskillnader som heter duga för Sara som är volontär på en skola i Indien. Sara får precis som andra kvinnor utföra en stor del av det dagliga arbetet. Dasras behöver inte hjälpa till alls för att han är man, skriver hon uppbragt. 

Saras liv blir också kringskuret för att hon är vit. Även om den vita hudfärgen beundras så gör det henne synlig, särskilt för män och det kan t o m bli farligt.

I skolan sjunger barnen nationalsången och blir agade om de skrattar eller stör. Det senare är svårt för Sara att se. Också att uppleva de sjuka, fattiga, trasiga barnen som tigger på gatorna är svårt och helt omöjligt att vänja sig vid. Men en sak som Sara uppskattar på sin skolväg är att se hur de olika religionerna samsas.

Läs brev nr 58 på Läsarbrev

De förlorade barnen

Foto och Copy Right Ludwig Riml

Alltfler ensamkommande flyktingbarn försvinner inom Sverige varje år. Barnen har lämnat sin familj, om de över huvud taget har någon, och tagit sig till Europa. Resan kan ha tagit flera år och ofta gått via Spanien eller Grekland. En resa som många gånger skadar dem både fysiskt och psykiskt.

Barn och ungdomar som kommer till Sverige utan vårdnadshavare och söker asyl kallas för ensamkommande barn. Förra året tog Sverige emot 7000 ensamkommande barn, enligt Migrationsverket. 374 försvann och bara 58 har hittats. Så sker varje år.

Idag finns ett par hundra ensamkommande barn, från hela landet, som drar runt på gatorna i Stockholm City där de lever mycket farligt. Polisen har misstankar om bl a prostitution och människohandel. En av poliserna i Stockholm säger till DN att orsakerna till avvikandet kan vara tvivelaktiga motiv hos vissa mottagare i landet samt att barnen är så svårt traumatiserade och inte klarar frihet.

FN:s barnrättskommitté har skapt kritiserat Sverige för hur man hanterar försvinnandet av ensamkommande flyktingbarn. Barnombudsmannen Fredrik Mamlberg har nu kommit med en plan till regeringen. Även barnombudsmannen anser att det finns stora brister på vissa boenden vilket gör det svårare att förebygga att barnen utnyttjas och försvinner.