Skall vi slå oss ihop och öppna affär Köpenhamn?

Anine dog 17 mars 1919

Det har gått mer än ett år sedan förra brevet eller snarare vykortet som var daterat i december 1918. Då hade det varit glädje med förlovning och besök i föräldrahemmet. Tre månader efter vykortet avsändes dog Ottos älskade syster och föräldrarnas ömt älskade dotter Anine.

Anine blev 32 år och det var soten eller som man i dag säger tuberkulosen som tog hennes liv. Det började som de trodde med en lunginflammation som sedan visade sig vara allvarligare en så.

Lungsoten är en svår infektionssjukdom som grasserade främst bland trångbodda och fattiga människor i städerna. Sjukdomen angriper främst lungorna, men även andra organ. Först på 1920-talet började i Frankrike en vaccinering med det s k Calmettevaccinet.

Anine arbetade och bodde i Köpenhamn när hon blev sjuk. Vanligt var på den tiden att unga kvinnor arbetade som pigor. Kanske gjorde hon det, eller så kanske hon arbetade i fabrik. Om det vet vi inget.

Om den svåra sorgen och saknaden får vi inte heller veta någonting. Kanske att själva avsaknaden av korrespondens säger hur svårt det var.
Fadern skriver nu i brev nr 32 daterat februari 1920 till sonen Einar som arbetat som murare i Norge många år. Tiderna är mycket svåra på Lolland trots att världskriget är över. Förmodligen har Faderns murararbete gått till så att han, Fadern inhandlat en tomt, byggt ett hus och sedan sålt det. Nu går det inte längre att sälja eller få någon inkomst. Fadern kommer med ett förslag till sonen Einar om att komma hem till Danmark och bli kompanjon med Fadern för att öppna affär i Köpenhamn.

Einar emigrerade tidigt till Norge för att få arbete. Nu är det svårt för utländska arbetare i Norge. Tiderna är svåra även i Norge och då höjs röster mot att utlänningar tar arbetet ifrån de egna.

I Sverige har under året som gått Otto och Anna ingått äktenskap.  De har blivit man och hustru, herr och fru Anna och Otto Ryö.

Läs brev nr 32 på Danska brev