Jag har bara gjort vad varje mor gör för sina barn

Ottos mor Ane Hansine på besök hos Otto och Anna

35. 
Året är 1921 och det är Modern som skriver ett brev från Köpenhamn till den lilla familjen i Stockholm. Brevet är bl a ett tackbrev för besöket hon gjort hos dem.

Fadern har, vilket hans förra brev (nr 33)  handlade om, sålt rörelsen i Köpenhamn.

Tobakshandeln i Köpenhamn startades då det inte längre gick att försörja sig som murarmästare i Mariebo.



Modern är vid det här laget 63 år och Fadern är 66 år. Inte heller tobaksaffären i Köpenhamn blev en lönsam affär. Nu får de flytta in i ett rum hos en av sönerna, Sören, som bor i Köpenhamn. Antagligen blev också sonen Hans i och med förändringen bostadslös och fick då hyra in sig i ett rum eftersom ingen egen bostad kunde fås. Men nästa vecka, skriver Modern åker de några dagar till Mariebo.

Modern har under försäljningen varit hos svärdotter, son och barnbarnet Sten-Otto i Sverige. Hon skriver att "ja, så klarade jag flyttningen också". Ett knastertorrt beskrivande av krympningen av livet och flyttningen neråt i samhället. Nu har de varken inkomst eller egen bostad.

Modern nämner i brevet namnen Novitz och Tofts. Dessa är troligen nära vänner sedan länge till familjen. Och så påminner hon Otto om att uppvakta till konfirmationen. Vad hon gör är egentligen att påminna honom om att hålla liv i bandet till det gamla landet.