Det finns ingen kärna av svenskhet

Jag tänker på Caroline Lund, med tacksamhet där jag sitter på vårdcentralens motionscykel. Tio minuter att trampa som i uppförsbacke. Det går fortare om jag koncentrerar mig på annat, har jag märkt. Caroline är på Sveriges Konstföreningar som gjorde tredagarsutbildningen inför projektet. Istället för att träffa vår coach fick vi gruppa om meningslösheter i timtal. Så fel tänkt! Tack och lov att jag kan ringa henne.

Tankarna går vidare till Örebro läns museums konferens "Att störa homogenitet". Vad det nu är? För Ted Hesselbom museichef på Sigtuna museum handlar det om identitet som ej är medelklassens norm.

Efter honom kom Maria Jansén. Hon är överintendent för Statens historiska museer och förklarade arbetet med att lyfta fram allas historia och inte bara den som tidigare alltid berättats. Vad glad jag blev att höra att man från staten ser till detta. Sedan förstår jag att det inte är helt lätt att förändra vår syn eller tolkning av historien.

Historikern Helene Lööw pratade om den "gyllene tidsåldern" eller myter och föreställningar om nationen som framgångsrik. I perioder av nedgång är det dit folk söker sig, förklarade hon. Detta sker runtom i Europa idag; en stark längtan till tiden före första världskriget. Tiden glorifieras för den laddas med längtan. Hennes konklusion som forskare var att det inte finns någon kärna av svenskhet, tänker jag och så är det dags att flämtande börja arbeta med andra muskelgrupper.

Se bilder på Ted Hesselbom och Maria Jansén från konferensen på inlägget 2 april "Blåögt blonda feberdrömmar".
Bilden till det här inlägget blir nog kunskapens äpple!
OBS! Nya namn under fliken Intressanta personer!